På senare tid har jag känt ett stort sug för att skriva dikter. Kan nog bero på de starka känslor som cirklar i mig. Folk beskyller mig för att vara deppig. Jag skulle inte säga att jag deppar utan mer sörjer världens brist på rättvisa och hur tufft livet blir för vissa. Jag önskar att jag med ett leende kunde ställa allt till rätta, men när jag märker att mitt leende och försök att sprida glädje inte räcker då vet jag inte längre vad jag ska ta mig till. Jag vill inte att mina vänner är ledsna eller lider.
Jag avskyr att mina lärare inte kommunicerar med varandra. Om de gjorde det skulle jag slippa dessa högar, nej berg, med prov och läxor som dyker upp med jämna/ojämna mellanrum. Kan de inte försöka hålla en jämn ström av prov istället för att bombardera oss vissa veckor?
Snart fyller jag 17... Jag vet inte riktigt vad jag känner inför det. Ännu ett år har gått och jag har blivit äldre. Positivt eller negativt? Vad händer nu? Hur snabbt kommer nästa år att försvinna och vips så är jag 18? Men det är ett år kvar så det tar vi då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar