När ens vänner kallar en för träningsnarkoman börjar man automatiskt tänka efter xD Kommer fram till att det faktiskt stämmer, på sätt och vis. Jag skulle inte klara av att dra ner på träningen, främst för att jag skulle bli uttråkad och för att att jag inte skulle kunna äta lika mycket godsaker som jag gör nu utan att gå upp i vikt otroligt mycket -.- Alltså tycker jag att träningsnarkoman är en positiv egenskap just nu ^^
När en vän är lite nere blir iallafall jag lite orolig. Det hjälper inte att vännen i fråga inte vill prata om det så jag har ingen aning om vad det handlar om och hur allvarligt det är. Men man vill ju inte tvinga någon att berätta genom att över ösa dem med frågor. Om vännen inte berättar har dem säkert en anledning till det och då väntar jag hellre på att de ska öppna sig för mig på eget bevåg.... Jobbigt värre... Hoppas på att jag snart får veta vad som besvärar min vän eller att det blir bättre.
