vem och när kommer rädda mig?
tyngd av sorg vandrar jag Vägen
ensam i väntan på en vän
ödets ryttare tillsammans färdas
än rider jag ensam
tills vinden vänder och dagen gryr
månbelysta stig leder mig fram
genom livets landskap
berikat av tom världslighet
jag väntar, tålamod är mitt svärd
med den klyver jag hopplöshet
och vinner min älskades hand
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar