när allt går som på räls brukar man ändå känna sig missnöjd och ledsen. kanske för att man vill ha lite missöden att klaga över. jag klarar iallafall inte av att vara super glad hela tiden. sen så säger ju folk att man inte ska tänka för mycket heller och att det kan leda till att man blir deprimerad. kanske ligger något i det...
hur ska man underhålla sig? jag ser till att vara ganska upptagen för jag vet att får jag tid till det så tänker jag väldigt mycket. bättre att inte låta tankarna skena iväg, för de brukar leda till sorgerna i livet. förväntar sig folk att andra ska förstå hur det känns för dem att förlora någon? kanske de gör. och kanske så förstår folk. men vissa saker får man väl ändå inse att ingen egentligen förstår till fullo hur det känns för dig och just dig att förlora någon kär. livet är komplicerat tänker man. men det är bara vi som gör det komplicerat. livet är egentligen enkelt med en viktig regel: lev sunt och lyckligt, på ditt sätt.
1 kommentar:
Kära syster! Man blir inte deprimerad av att tänka! Man utvecklas av att tänka! Tankar är just bara tankar, de kan aldrig skada oss om vi inte gör dom till mer än tankar.
Sen kan man ju själv välja om man vill tänka positivt eller negativt... Man har alltid ett eget val :-)
Nej, ingen annan kan förstå hur det känns för just dig att förlora någon kär. Jag tror inte att folk förväntar sig att andra ska förstå eller ens kan förstå, heller. Sorg är personligt och unikt. Varje människa upplever sorg på sitt sätt och hanterar det också på sitt sätt.
Och du, livet är PRECIS vad du gör det till, varken mer eller mindre... Sen är det tungt och tufft emellanåt men man får aldrig glömma att när Gud stänger en dörr så öppnar Gud även ett fönster... Så det är ingen mening med att stå och glo sig blind på dörren utan det är bara att sätta igång och leta efter fönstret :-)
Tack för en fin helg!!! KRAM
Skicka en kommentar