ja du....

hej igen... jag kan ju inte säga att jag är sådär jätte pigg. den senaste tiden tycks problemen ha attackerat en med full kraft utan att ta hänsyn till att skolan också bombar mig med läxor och prov. det blir ingen tid för filosofi men massor med tankar om allt annat. inte precis vad man önskar. hur som helst så har jag och två vänner åkt på en rejält skakig berg och dal bana. vart det hela började har jag ingen aning men det jag började undra över var : har vi rätt att lägga oss i vänners liv och hjälpa dem??
svaret jag kom fram till är att det får man ju, det är ingen som hindrar men det är inte alltid det klokaste man gör. jag bryr mig ju om mina vänner och tydligen så blev det lite svårt ett tag. jag ställde gärna upp för dem men fick snart känslan av att de tyckte det blev för mycket. jag försökte låta bli att lägga näsan i blöt men misslyckades väldigt många gånger.
nu när jag fick en liten kris där allt bara lade sig på en hög framför en och man bara ville bli av med allt tog jag fel och kastade iväg en väldigt viktig relation. mina vänner stödde mig i att försöka sortera högen med problem men det de inte visste var att jag tog fel. när jag sedan försökte rätta till det blev det missförstånd, missförstånd ledde till osämja och nu får jag inte tag på den ena och den andra vill nog helst vara lite ifred.
det enda de gjorde var att bry sig om mig precis som jag brydde mig om dem, men när det plötsligt blev ett glapp i samförståndet sa man ju sånt som inte borde sagts och handlade fel.
jag skulle efter detta säga :
hjälp gärna vänner och stöd dem fullt ut, men se till att det är det de vill att du ska göra. blir det ett missförstånd så bli inte sur eller sårad och prata igenom det istället. vänner är inget man vill förlora, du kommer att behöva dem någon dag. håll dem nära dig och lös allting på bästa möjliga sätt.

nu ska jag försöka få kontakt med 2 väldigt viktiga kompisar :)